Rolfsåns avrinningsområde sträcker sig från Kungsbackafjorden upp via sjön Lygnern och samhällena Sätila, Rävlanda och Bollebygd till sjöarna Töllsjön och Viaredssjön. Avrinningsområdet innehåller höga naturvärden med både riksintressen och Natura 2000-område. Natura 2000-området omfattar Rolfsån från utloppet upp till Stensjön. Vidare är sjön Lygnern med omgivande lövskogar riksintresse för naturvård, liksom den i Lygnern mynnande Storån med dalgång. Rolfsån, Lygnern och Storån med omgivningar är dessutom av riksintresse för friluftslivet och flera områden är av riksintresse för kulturmiljövården. Det finns fem naturreservat runt Lygnerns strand.
Skog dominerar området (66 %), men det finns även stora områden jordbruksmarker (9 %), främst i Storåns och Rolfsåns dalgångar, som periodvis har höga förluster av kväve och fosfor. Andelen sjö är stor 10 %), främst på grund av sjön Lygnern, en näringsfattig sprickdalssjö som avsnörts från havet av ändmoränen Fjärås bräcka. Bland de vattenanknutna naturvärdena kan nämnas den genetiska unika Rolfsålaxen som kan vandra upp till Lygnerns utlopp, Lygnerns insjööring som vandrar upp i Storån, havsnejonöga, flodpärlmussla och en rik bottenfauna.
Avrinningsområdet är jämförelsevis opåverkat, och sjön Lygnern är vattentäkt för Kungsbacka och reservvattentäkt för Varberg. Inom området finns flera mindre samhällen med avloppsreningsverk, ett antal industrier och fem vattenkraftverk. Försurningen är det enskilt största miljöproblemet i avrinningsområdet och kalkningen är omfattande.
Under slutet på 2000-talet byggdes fiskvägar förbi de flesta av vandringshindren genom projektet ”Biologisk återställning i Rolfsåns vattensystem” som bekostas av länsstyrelsen och Naturskyddsföreningen. 2011 lämnades även en ansökan om byggande av fiskväg förbi Ålgårda kraftverksdamm, vilket så småningom kan innebära att havsvandrande fiks åter kan ta sig upp i systemet.
